olandsvandringar.blogg.se

Vandring 11 Noaks ark - Karum -Västra äng- Noaks ark

Vilka : Marianne, Monica W, Monika B, Ingrid och Görel

Väder: Soligt men kall nordanvind

Längd: 9,8 km

Antal steg: Cirka 16 000

Tid: 3 timmar och 45 minuter inklusive fika, 2 tim 18 minuter i rörelse

Vi klämde alla in oss i Mariannes Yaris, som pålitligt alltid finns till hands. Vid rastplatsen vid Noaks Ark parkerade vi, läste på informationsskylten och gav oss in på Karums alvar med allaskeppssättningar.

Skeppssättningen Noaks ark är från yngre bronsåldern 1100-500 f.Kr. Resten av gravarna , ett sextiotal låga gravar och 10 resta stenar är från äldre järnåldern 500 f.Kr - 400 e.Kr.

25 gravar är undersökta. De döda är kremerade och har med sig personliga tillhörigheter och gåvor. I två av gravarna finns vapen, svärd som hade böjts krokiga innan de lagts ner. Kanske betyder det att dit de kommer är en fredligare värld. I andra gravar fanns spännen och ringar, där har kvinnor begravts.

Vi vandrade längs åsen till lärkans drillar och med solen strålande. Vinden var dock kall så mössa och vantar var nödvändiga.

Den första slingan vi gick är en del av Mittlandsleden och vi földe de brandgula markeringarna fram till Karums by. Här och var finns informationsskyltar uppsatta.

Vi såg bl a resterna av ett 22 meter långt hus från järnåldern med kalvbås i ena änden och ett stort bostadsrum för bondens familj.

Ölänningar kallade förr dessa lämningar för jättegravar för man trodde att jättar hade begravts i dem. Bönderna på Öland verkar ha varit specialiserade på får och nötboskap.Grisar och höns gick fritt runt husen och hundar vaktade gården medan katterna försköte hålla råttor och möss borta. Nästan hela Öland var uppodlat på järnåldern med byar på 15-20 spridda gårdar på cirka 10-20 ha varav det mesta var betesmark.

Ängar håller på att försvinna men i Karum har man återskapat en äng. Ängarnas skörd av hö och löv avgjorde förr hur mycket boskap man kunde ha.

Åkrarna i Karum brukas i tresäde som på 1800-talet. Många åkrar var cirka 2 tunnland (den yta 2 tunnor råg eller korn räckte som utsäde till). I Karum har man återskapat de små åkrar som fanns för 200 år sedan. Fokus är påatt bevara den gamla lantsorten Gotlandsråg. Med tresäde menas att en tredjedel av åkrarna odlades med råg, en tredjedel med korn och en tredjedel låg i träda. Kornet användes till ölbryggnng och Ölandskornet var ansett som mycket bra. Men man kokade också gröt på det.

Vi vanddrade i ett varierat lanskap inne i skogar, längs ängar och åkrar och utmed fantastiska stenmurar.. En bonde med en gammal plog plöjde i jorden och då kunde vi se hur stenig marken är.

Under kriget mot Danmark 1677 brädes de tre gårdarna i Karum ner men byggdes sedan upp där de ligger i dag. Under 1800 talet ver det stor inflyttning av fra jordlösa

Västergården, Mellangårdem och Östergården heter de tre gårdarna i byn. Inom varje gård kunde det finnas upp till 4 brukare med egna hus och marker. 1840 vid det laga skiftet delades var och en av de tre gårdarna i 2 delar. 1777 bodde 30 personer i Karum 1877 var det uppe i 102. Idag är det 10 bofasta.

De som inte ägde jord bodde i små stugor på malmen söder om byn. Många emigrerade och de små dåliga husen revs.

Väl framme i Karums by gick vi vidare på Karumleden i skogar och ut på ängar. Vi tog ocså en runda på Västra Ängleden där vi efter lite besvär lyckades hitta leden runt. Nu började vi bli hungriga och gick vidare mot Karum där det finns en liten rastplats med bord och bänkar. De låg dessvärre i skugga men vi hittade varma soliga stenar att sitta på och inta kaffe och äggmackor. Marianne hade hittat goda knäckflarn i frysen till oss alla

På vägen tillbaka villade vi bort oss lite. Markeringarna var ganska dåliga bitvis, men vi kom på leden på slutet

En härlig vandring i god gemenskap